På Almdalen i år…

juli 3, 2011 by

 

…bloggar ArkitektStudenterna på ArkitektStudenternas blogg. Vi är på plats och kommer att berätta vår upplevelse av årets politikervecka. Välkomna!

 

 

Annonser

Seminarium: Morgondagens stad – är din kommun redo för tjänstesamhället?

juli 5, 2010 by

DELTAGARE:

Fredrik Bergström, analytiker WSP
Siv Axelsson, strateg WSP
Anders Svensson, VD white architecter
Eva Nygren, VD Sweco sverige
Moderator: Lena Westfelt

Sverige har gått från att vara ett bondesamhälle till ett industrisamhälle till dagens tjänstesamhälle där den ekonomiska vinsten baseras på kunskap snarare än produktion. Detta medför stora omstruktureringar i både stadsplanering och teknik- och designföretagens sätt att arbeta. Konsultbranschen står inför förändringar när produktionen flyttas utomlands och informationssamhället, med dess enorma kunskapsdatabas, ger nya utgångspunkter och infallsvinklar på byggprocess, samhällsplanering och byggande av framtidens stad.

Fredrik Bergström: I Sverige pågår krafitg urbanisering sedan industrisamhället. Urbaniseringen kommer att öka ännu mer i och med att samhället övergår till kunskapssamhälle. Kompetenserna centreras kring städerna eftersom efterfrågan är störst här.

”Staden är arenan för det nya näringslivet, men kan ett samhälle överleva genom detta samhälle? Är regelverket anpassat för det nya näringslivet?”

Siv Axelsson: Produktionen av varor flyttas utomlands och i Sverige måste vi arbeta dubbelt så effektivt för att kunna konkurera med t.ex. Nordkorea. Detta medför både hot och möjligheter för vår egen inhemska produktion. Även arkitektkåren kommer att gå igenom denna förändring men processen tar längre tid eftersom produkten är mer komplicerad att standardisera. I Framtidens kunskapssamhälle räcker det inte med att vi är högkompetenta, vi måste ha en  komplex kunskap där t.ex. språk värderas högt.

Anders Svensson: De senaste åren har marknaden blivit internationell. Integrationsfrågorna saknas i samhällsplaneringen. Efterfrågar mer diskussion kring sociala frågor där människan står i centrum. 80-talisterna skiljer sig från tidigare generationer. Vi är inne i en förändringsfas där kunskapen finns tillgänglig på ett nytt sätt och där gammal erfarenhet kompletteras med informationssamhällets massiva utbud. Arbetslivet förändras genom det oändliga utbudet och vår nya exportvara blir kanske projektledningen. Vi borde arbeta tillsammans i team med olika kompetenser för att bygga ett hållbart och framgångsrikt samhälle. Man måste drivas mer av mening än av pengar för att lyckas i tjänstesamhället.

Eva Nygren: Multidisciplinärt tänkande är attraktivt i tjänstesamhället både nationellt och internationellt. Det är viktigt att stå för det man tycker och inte hämta in tyckande från informationsflödet. Arkitekturprocessen har varit konservativ men nu är det snarare svårt för de med konservativa åsikter att nå framgång. ”Vi ska vara ödmjuka inför globaliseringen och inte se den som ett hot”.

Diskussion bland förslagen hos jagvillhabostad.nu

juli 5, 2010 by

Alliansens ungdomsförbund diskuterade bostadsfrågan och situationen för unga i Sverige. De var alla eniga om att denna fråga ligger hos politikerna men hade inte några egentliga bra svar på hur situationen skulle lösas. Möjligheten att hyra ut en del av sin lägenhet till andra studenter och ungdomar var ett av de förslag på lösningar som kom på tal. Även ändring av plan- och bygglagendiskuterades och den förändring som tagits fram av regeringen förespråkades. ”Jobb är viktigare än bostäder” menade moderata ungdomsförbundets representant. ”Vi borde införa bostadskonto”, Norges lösning på bostadsfrågan för unga, menade Folkpartiets ungdomsförbund.

Hyresgaranti är något som tyvärr har extremt få utnyttjare men vars syfte är att ge unga en möjlighet till en egen bostad. Hyresgarantin innebär att kommunen kan gå i borgen för att ge unga personer med osäker anställning möjlighet att trots detta få ett hyreskontrakt.

Diskussionen lämnade tyvärr inga nya lösningar eller svar på hur bostadsfrågan kan lösas och spännande vore att höra de röd-grönas bild av situationen.

Samtal på filten

juli 9, 2009 by

Nu har inläggen hamnat i en inte alls kronologisk ordning, detta beror inte på något konstnärligt mål (även om det kommer att göra det nästa gång) utan bara för att jag, Poppe, varit utan internet några dagar.

Jag tänkte berätta om torsdagens picknick, eller snarare ganska fritt recitera det samtal vi hade direkt efter vår picknick. Vi från Arkitektstudenterna satt kvar och så anlände bland annat Per Olsson från Miljöparitet och Elsa Reimerson från jagvillhabostad.nu och samtalet styrdes över på vad dessa två visste men framförallt tänkte om Stockholm, stadsbyggnad, hållbar utveckling. Vädret var strålande.

För att få lite underlag bollade jag ut frågan om livskvalité och hur Stockholm ser ut om två generationer varpå Elsa snabbt säger att framtidens stockholmare bor i Västerås. Detta förklaras genom att Storstockholm kommer att växa och utvecklas, snabbare tåg och mer yta som är Stockholm. Vi behöver mer och bättre kollektivtrafik. Per tänker sig mer att framtidens Stockholm ser ut ungefär som idag, självklart fler invånare och tätare stad, men grundmönstret i hur vi lever kommer vara ungefär de samma.

Samtalet kom sen att hamna om modeordet på Almedalen 2009: Hållbarhet. Det låter ju bra. Hållbarhet. Vad betyder ordet och vad kan det ge oss? Hammarbysjöstad är ett exempel på en hållbar stad, men vad innebär det? Hammarbysjö är bra ur många perspektiv men det saknas kontext, man behöver inkludera Söder och inkluderar man Söder så behövs hela Stockholm. Och helt plötsligt sitter vi med något som inte är helt hållbart (då vi exempelvis tittar på frågorna alienation, segration, bostadsbrist och kollektivtrafik). Och det är inte hållbart att prata om hela Stockholm och det går inte att exportera eller plockas fram som exempel; därför pratas det om Hammarbysjöstad som hållbar på Almedalen 2009.

Men hur ska stadens problem lösas? jagvillhabostad.nu är emot lagstiftning men något behövs säger Elsa. Per anser att det behövs incitament, det som är bra för samhället ska vara billigt och på samma sätt ska det som är dåligt för samhället vara dyrt. Höga hus kan man absolut bygga, men inte överallt, det måste passa in. Fler höghus på Sergelstorg gör inte Stockholm trevligare. Däremot kanske i ytterkantsområdena, men vi ska absolut inte skapa nya miljonprogramsområden där ingen vill bo och heller ingen vara. Att förtäta staden är bra, det blir bra när vi gör allt energisnålare, det är ett måste för framtiden och här borde det ställas högre krav på nybyggnationer då de som gäller nu är ganska så slappa. För att lösa boendefrågan så måste vi bygga mer. Miljonprogrammet måste upprustas, inte bara renoveras utan göras mer attraktivt för fler grupper för att skapa ett mer blandat bostadsområde. För att göra dessa områden mer attraktiva måste attraktiva aktiviteter flyttas dit; och då inte bara aktiviteter som folk åker till och sen åker därifrån. Exempel på en sådan ”levande” aktivitet är Konstfack som ger hela Telefonplan rörelse. Vi behöver ge våra förorter liv. För att lösa detta så måste vi också, självklart, fråga de boende vad de vill.  Vi måste integrera och interagera de boende tidigt i processen att utveckla våra förorter.

Vi var en ganska homogen grupp bestående av unga personer som till största delen bor i Stockholm och vi var överens om det mesta men trots detta så kändes det som att det var ett givande och intressant samtal.

 

Vid pennan

Poppe

Almedalsveckan i bilder

juli 7, 2009 by

Picknick. Politik. Almedalen. Sommar. En ledsen fisk. En go’ liten gäng. Ett urval av bilder från Arkitektstudenterna i Almedalen 2009.

Picknick och Politik, femte dagen

juli 7, 2009 by

ARKITEKTURPOLITIK; Konkretisera! Kommunicera! Förankra! Hur göra?

På den femte dagen, fredagen, bokade Arkitektstudenterna in ett möte med Westander PR. Vi bjöds på kaffe och gäng tips på hur man för fram arkitekturpolitik. Detta på vår förfrågan; ARKITEKTURPOLITIK; Konkretisera! Kommunicera! Förankra! Hur göra?

Vår utgångspunkt var att Sverige idag saknar en tydlig politik för arkitektur. Som ett resultat av detta presenterar Sveriges Arkitekter i november ett arkitekturpolitiskt program. Vi funderade över hur man kan öka genomslagskraften i ett sådant program genom att

  • konkretisera mera,
  • kommunicera tydligare,
  • och därmed förankra bredare?

Det var utgångspunkten i vårt samtal över latten med de två drivna pr-konsulterna Maria och Marcus.

Finns det ett sätt att trycka ihop den stora frågan om behov av arkitekturpolitik till ett tydligt budskap? Kan man efterfråga en SAMHÄLLSBYGGNADSMINISTER? Vi frågade oss om arkitekturfrågan verkligen satt bäst under kulturdepartementet när den egentligen berör så mycket mer? Ett samhällsbyggnadsdepartement skulle på många plan bidra till att bygga ett mer hållbart samhälle. Frågorna är dessutom aktuella för fler än arkitektkåren.

Kan vi genom att gå ut med ett konkret budskap – att efterfråga en samhällsbyggnadsminister – inleda samarbete med en mängd andra organisationer?

På seminarium och mingel under Almedalsveckan har vi mött flera organisationer som uttryckt behovet av en formulerad samhällsbyggnadspolitik. Dessa har varit alltifrån organisationer som jagvillhabostad.nu, Hyresgästföreningen, Sveriges Byggindustrier till diverse lokala föreningar runt om i Sverige. Mängden väntade och oväntade samarbetspartners tycks nästan oändliga.

Må så vara att det finns en intern konflikt, där våra åsikter på många plan skiljer sig åt – men faktum är att ett brett samarbete kring en konkret fråga ger ett brett upprop!

Möjligheterna är många;

  • att använda arkitekturdagen som ett tillfälle för öppen disskussion
  • att tillsammans med samarbetspartnerna underteckna en debattartikel i frågan
  • att utse en talesperson för det gemensamma samarbetet

Detta var alltså en spåning på hur man skulle kunna föra fram arkitekturpolitik på den svenska tapeten. Och med detta så avslutas Arkitektstudenternas vecka i Almedalen. Tack!

Foto: Martin Livian

Picknick och Politik, tredje dagen

juli 2, 2009 by

SKEPPARGATAN 20 VISBY, SOMMARVÄRME

SAMTAL KRING ÄMNET VEM FÅR VARA MED OCH TYCKA KRING ARKITEKTURPOLITIK?

Diskussionen kom mycket att handla om vems röster som får mest genomslag i arkitekturdebatten och arkitekturpolitiken. Vem, vilka aktörer och människor är det som har mest att säga till om och vilka konsekvenser får detta? En trend idag verkar vara att man på kommuner och stadsbyggnadskontor intresserat sig för brukarinflytande och viss mån ”folkligt tyckande”. Det intressanta är hur dessa tillfrågades röster verkligen används och tillvaratas i realiteten.

Vem är det som får och har varit med och tyckt i debatten om de nya planerna för Slussen i Stockholm t.ex.? Slussen kan ses som ett konkret exempel där många människor berörs, drabbas, tycker något och anser sig att ha rätt att tycka något.  Men detta skiljer sig från arkitekturpolitiken där betydligt färre anser sig ha rätt att tycka till och sätta upp värderingar för en konkret politik. Kanske måste en arkitekturpolitik formuleras av personer med ”rätt” profession. Som argument emot det kan man mena att de flesta människor har erfarenheter av arkitektur och därför borde få vara med i denna formulering.

Men om man (vem som helst) kommer med ett konkret förslag eller ett engagemang finns möjligheten att kanske få vara med i en formulering av en arkitekturpolitik. Man kan vända sig till ett utskott på exempelvis Sveriges arkitekter om man vill lyfta fram en fråga eller åsikt, men hur denna sedan behandlas är det svårt att sia om.

Vem som helst som vill kan formulera en egen arkitekturpolitik, men man kan tänka sig att den mottas och värderas olika beroende på vem du är, kanske anses den trovärdigare om du har utbildning/erfarenhet av arkitektur. De som har slagkraftiga och konkreta förslag hörs, men det är en liten grupp som känner till kanalerna. Detta ledde in oss på White Arkitekter som engagerar sig i arkitekturpolitiska frågor, kanske för att de har råd att prioritera detta då det är ett stort kontor.

Man kan förhoppningsvis utgå från att det är välkommet att tycka till, sedan sker en bortsortering av åsikter som är mer eller mindre demokratisk och kanske i vissa fall orättvis gentemot medborgarna.  Är rentav arkitekturpolitiken dold?

En annan fråga som kom upp är om det överhuvudtaget är rätt att sätta upp en arkitekturpolitik från Sveriges arkitekter? Är det att definiera vad arkitektur är och bör vara, vilka värden som ska dominera eller styra över andra och är det i sådant fall rätt? Eller är ett arkitekturpolitiskt program ett bevis på att arkitekturen bör tas på största allvar och att det vi skapar gör skillnad på ett eller annat sätt. Arkitekturen är värdefull och ett politiskt program skulle kunna tala om varför den är det och vad den kan göra, exempelvis skapa välbefinnande eller värna om människors olika intressen.

Frågor att diskutera vidare:

Påverkar folk med de rätta kanalerna mer och skapar detta orättvisa?

Ska arkitekter ha rätt att tycka mer och därmed bestämma mer i ett arkitekturpolitiskt program?

Är och bör arkitekten vara en politiker?

Picknick och Politik, andra dagen.

juni 30, 2009 by

Med solglasögon på, ett hundratal flyers i fickan och badkläder i väskan bar det av, ut på Visbys kullerstensbelagda gator och in i ett myller av politiskt engagerade människor. Fem arkitektstudenter tänkte göra staden osäker med budskapet ”Stad till salu” vilket passande nog även var titeln på ett av Sveriges Arkitekters morgonseminarium. Allt tyckes frid och fröjd förutom en viss häftapparat och en tejprulle utan sax.

Strax före klockan fyra på tisdagen transporterades två gräsimiterade mattor ned för Visbys gator med siktet mot Almedalsparken. I skuggan rullades de ut och gav underlag för diskussioner, samtal och en rödrutig duk.

Sveriges Arkitekter, Arkitekt Studenterna och jagvillhabostad.nu presenterar:

Inom vilka politiska områden talar man om arkitektur

-en diskussion kring arkitektur, miljonprogram, mötesplatser, samarbeten och politik.

Arkitektur och Politik

Hur kan arkitektur hjälpa dig att nå dina politiska mål?

Vid vilka tillfällen talar du om arkitektur i en politisk diskussion?

Behövs det en uttalad arkitekturpolitik?

Arkitekturen berör alla politiska områden. Var vi än vistas omges vi av någon typ av arkitektur. Är det då möjligt att skapa ett separat arkitekturpolitiskt program eller borde man snarare fläta in arkitekturen i alla områden?

Miljonprogram och Mötesplatser

Miljonprogrammen är viktiga element i dagens samhälle där bostadsbristen på de flesta ställen är stor. Skall de bevaras eller rivas? Vad tycker vi egentligen om dem? Kanske kommer vi behöva bygga nya miljonprogram om bostadsutvecklingen fortsätter som idag. Alla menar att den blandade staden är vad vi alla bör sträva efter, men vi efterlyser alternativ! Finns andra lösningar? Hur ser det ut idag när vi kan mötas både virtuellt och fysiskt? Kanske kommer framtiden att enbart bestå av virtuella möten men utvecklingen pekar trots allt åt att det fysiska mötet fortfarande är viktigt inte minst bland företagslivet. Hur många små samhällen finns inte i Sverige idag där företag har etablerat sig och skapat en framgångsrik kommun trots sitt till viss del isolerade läge. Engagerade människor lockar engagerade människor. Kanske kommer staden sluta i en bostadsmarknad där människor lockar människor och skapar stadsdelar där intressen dominerar.

Samarbeten

Vi som arkitekter bör samarbeta med andra organisationer och företag. Hur skulle vårt samhälle då se ut? Ett samarbete mellan jagvillhabostad.nu och Arkitekt Studenterna skulle ge både intressanta diskussioner och spännande resultat.

Picknick och Politik, första dagen.

juni 30, 2009 by
  1. Förutsättningar
  2. Ställningstagande
  3. Handlingsförslag

Politiska program är det verktyg som, på den politiska arenan, traditionellt används för att kommunicera hur en grupp ser på ett ämne och dess utveckling.

  1. Formulera de grundläggande antaganden och förutsättningar som arkitekternas ställningstaganden bygger på.
  2. Konkretisera arkitekternas ställningstaganden. Konkretisera god arkitektur.
  3. Ta fram handlingsplan för hur den goda arkitekturen uppnås.

Är det relevant att ha en gemensam taktik?

 

Vad vinner vi i kommunikation om vi hittar en minsta gemensamma nämnare för god arkitektur?

  1. Läs på det politiska programmet.
  2. Fundera på om du håller med om förutsättningarna.
  3. Kan du stå för handlingarna?

Visst spelar arkitektur en roll för människor välmående och visst kan jag acceptera det du säger som sanning. Har du något förslag på hur vi konkret kan lösa detta?

Bloggen är uppe.

juni 23, 2009 by

Nedräkningen inför Almedalsveckan 2009 har börjat.